Svar: Starta gärna med något material för flickgrupper/ pojkgrupper, som innehåller olika typer av gruppövningar för att stärka både individen och gruppen. Här brukar till exempel studieförbunden ha bra material. Kanske även Fryshuset, Friends…
Läs mer »Svar: Jag ser all språkinlärning som kommunikation först och främst. Det är i samspel med andra som mitt språk byggs och jag förstår nyttan av att kunna kommunicera. Naturligtvis måste även en kunskap om ljud, bokstäver, ord och fraser finnas…
Läs mer »Svar: Detta finns med i lärarhandledningen för Nationella proven (direktiven för genomförandet). På min skola har vi tolkat det så att den hjälp eleven vanligtvis har, det vill säga om eleven oftast har en-till-en undervisning/ handledning av pedagog…
Läs mer »Svar: Inlärning sker ju alltid bäst i en trygg miljö, så att det är viktigt att ha nära kontakt med en vuxen som hon känner sig trygg med. Denna situation bör följas upp med en kartläggning, gärna av en specialpedagog. Föräldrarnas uppfattning om…
Läs mer »Svar: Kärnan i språklig medvetenhet är att förstå kopplingen mellan bokstav/ljud och att förstå att språkets form är något som är skilt från innehållet. På vägen fram till denna förståelse gäller det att leka med språket på alla sätt, ”smaka” på ord…
Läs mer »Svar: Ja, vi har valt att låta även de unga eleverna möta det skrivna språket så som det vanligtvis trycks – med gemener. Många pedagoger till de yngsta läsarna, vittnar ofta om att eleverna lärt sig läsa med hjälp av våra böcker…
Läs mer »Svar: För det första tycker jag det är viktigt att ni samtalar om talets betydelse. Det är viktigt att vi som vuxna förebilder visar glädjen i språket och också artikulerar väl. Som utgångspunkt i samtalen kan ni använda de böcker ni brukar läsa tillsammans…
Läs mer »Svar: Ja, det kan vara vanligt med en slags stamning, hakning, medan motoriken utvecklas. Detta gäller både grov- och finmotorik och betänk alla kopplingar som ska fungera blixtsnabbt i ett flytande tal. Verkar det ”smitta” i klassen bör ni tala…
Läs mer »Svar: Ja, det tycker jag definitivt. Dels för att ett tydligt tal kan påverka självbilden, men också för att det blir lättare att skriva om man har ljudräckorna klara för sig. Om jag alltså förstår att språket inte enbart är en lång räcka av ljud utan består…
Läs mer »Svar: Ja, gärna. De allra yngsta brukar tycka mycket om att skriva namnen på familjemedlemmarna, kompisgänget osv. Att göra jämförelser – lika, olika, långa, korta, låter så, skrivs så… Längre fram är ofta ”namndikter” uppskattade…
Läs mer »
