Framtidens skolbibliotek – så kan det se ut

Kannebäcksskolan i Götborg är en skola för både döva och hörselskadade elever samt för de med tal- och språkstörning. När skolans bibliotekarie Fredrik Ernerot satsar på att utvidga bibliotekets verksamhet till ett mediatek ställs han inför många utmaningar.

Med hjälp av bland annat lättläst som ett av de viktigaste verktygen har han stakat ut kursen.

Just nu är det bråda dagar på Kannebäcksskolan. Det gamla skolbiblioteket håller på att flytta till nya, större utrymmen. Man kommer nu att finnas på två våningsplan, fackböcker där uppe och delat utrymme med skolfiket därnere. Planlösningen är öppen.

– Vi kommer att få en rörlighet och tillgänglighet, där delaktigheten och möjligheterna blir något som vi aldrig varit i närheten av innan, säger Fredrik. Målet är att gå från traditionell biblioteksyta till öppna lärandeytor. Ta ut det vi har och använd det på platsen där eleverna finns! Inte stänga in det vid sidan om.

Hans entusiasm är påtaglig. Och att han vill utvidga begreppet ”bibliotek” (samling av böcker) till ”mediatek” (samling av information) är för att han helt enkelt vill flytta verksamheten närmare den verklighet som vi befinner oss i idag.

Världen blir mer och mer digital; på Kannebäcksskolan har alla elever från årskurs sex haft egen laptop eller ipad sedan 2011. Vi rör oss oftare – speciellt de unga – på fler och fler digitala arenor. Google. Facebook. Instagram. Snapchat. På Kannebäcksskolan även Legimus och Inläsningstjänst. Och så vidare. Och det är i den kontexten mediateket ska befinna sig.

Vidgad bibliotekarieroll
Han ser också en ny roll för skolbibliotekarien:

– Vi måste ut mer på den pedagogiska planhalvan. Vi ska inte bara vara en lånecentral med hyllor, där man går och frågar bibliotekarien om råd och hjälp och sen blir det inget mer, utan vi måste samverka mer med lärarna.

Själv föregår han med gott exempel och har rena pass i informationskompetens, där han utbildar eleverna i ämnen som informationssökning, källkritik och upphovsrätt.

– Som bibliotekarie vill jag också träna elevernas förmåga till reflektion och kritiskt tänkande – och det är ju i dessa tider av fake news mer aktuellt än någonsin.

Vikten av lättläst
Då elever på Kannebäcksskolan har olika nedsättningar av läsförmågan, ställs det speciella krav på skolbiblioteket. Det är här lättläst kommer in i sammanhanget.

– När du börjar här på skolan känner du igen bilderboken från förskolan, och det är där du börjar din resa in i läsandets värld, berättar Fredrik. Bilden i berättelsen är väldigt viktig, framför allt för den som är döv, man lever genom bildhantering, hela teckenspråket bygger ju på bildavläsning och bildkodning.

Mycket bild och lite text. Det är här man sedan kan smyga in lättlästa böcker. Fortfarande mycket bild och lite text. Och, även om inlärandet av själva läsningen tar tid, hela tiden med målgruppsanpassade berättelser. Efter hand kan man öka svårighetsgraden, och till sist kanske även börja närma sig ”vanliga” kapitelböcker.

– Det hade inte gått utan lättläst på vägen, säger Fredrik bestämt, för steget mellan bilderböcker och vanliga kapitelböcker är för stort. Utmaningen idag är visserligen större än någonsin, men utbudet är också större än någonsin.

VETA MER:

MTM: Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, är en statlig myndighet som ger personer med läsnedsättning tillgång till de medier de behöver, på det sätt som passar dem.

Legimus: Legimus är MTM:s bibliotek. Här kan man söka efter och låna böcker samt få information om olika medier, verksamhet och annat.

Bokformat: Legimus lånar ut talböcker (det finns mer än 100 000), punktskriftsböcker, E-textböcker, böcker på teckenspråk

Text och bild: Peter Birgerstam