Hej från och tack till – bibliotekarien!

1 mars kan vara en av de bästa dagarna på året. Det är nämligen krama en bibliotekarie-dagen! För att hylla den här fantastiska dagen kontaktade vi folk- och skolbibliotekarier runt om i landet. Under februari intervjuade vi elva folk- och skolbibliotekarier om deras syn på biblioteken och deras bästa tips för att skapa läslust.

Vi vet att bibliotek är mer än bara en byggnad fylld med böcker. Bibliotek, både folkbibliotek och skolbibliotek, är viktiga pelare när det kommer till utbildning och kunskapsspridning. För folkbiblioteken ingår det i deras uppdrag – att aktivt verka för demokratin. Folkbiblioteken ska vara öppna för alla, välkomna alla och hjälpa samhällets medborgare att ta del av information. Folkbiblioteken fungerar även som mötesplats där vi alla samlas och umgås på lika villkor.

 

”Det är en plats för samtal över gränser och en plats som främjar demokrati och mångfald.
Biblioteken erbjuder inspirerande läsupplevelser av olika slag och främjar fri åsiktsbildning.”
// Kristin Blomberg och Maria Malmborg

 

Skolan är också en plats med ett tydligt demokratiskt uppdrag – att fostra och utbilda demokratiska medborgare som aktivt kan ta ansvar för sitt samhälle. Det framkommer tydligt från de skolbibliotekarier vi pratar med att de vill inget hellre än att vara en aktiv del av det uppdraget och undervisningen.

 

”Skolbiblioteket ska vara en del av undervisningen. När skolbibliotekarien och lärarna samarbetar kring
elevernas lärande på ett planerat och medvetet sätt blir det ett kraftfullt verktyg i hela skolans arbete enligt läroplanen. Skolbiblioteksverksamheten är viktig i skolans kompensatoriska uppdrag, eftersom elever kommer
till skolan med väldigt olika förutsättningar när det gäller språk, läsvanor och digitala erfarenheter.”
// Monika Staub Halling

 

Men det är långt ifrån ett lätt uppdrag att vara skolbibliotekarie. Bland dem vi pratar med uttrycker några att det saknas tillräckligt med kunskap och förståelse för vad bibliotekarier kan bidra med. Flera nämner också lärarnas pressade arbetsmiljö, tiden som aldrig räcker till och hur svårt det kan vara att finna ork och tid till strategiskt långsiktigt arbete över alla skolans avdelningar. Mer behöver göras från högre instanser när det kommer till resurser och att värdesätta biblioteken och kompetensen hos dess personal.

Att vara folkbibliotekarie framstår, av helt andra anledningar, som inte helt lätt alla dagar. Där får man istället tackla den andra sidan av att vara en folklig samlingsplats. Folkbibliotekarien Amanda Nanor nämner att det kan bli flera svåra möten med personer som far illa eller har det svårt.

 

”Vi behöver hantera så mycket i vårt arbete – högt och lågt. Vi träffar barn som far illa och
personer med missbruksproblem som blir aggressiva och där väktare behöver tillkallas.
Det är inte bara mysiga dagar med böcker och pyssel.”
// Amanda Nanor

 

Trots en stundtals svår och frustrerande vardag trumfar glädjen över jobbet allt. Att få vara en del av barnens resa in i litteraturen framstår som otroligt givande. Människorna och litteraturen är den ständiga drivkraften. De flesta av dem som vi pratar med är också samstämmiga i sin syn på hur man kan skapa intresse för läsning.

 

”Uppmuntra all läsning. Utgå från vad barnet vill göra, vad hen tycker om. Skateboards, serier,
ljudböcker – allt är likvärdigt. Vill barnen läsa något de 
är vana vid så låt dem. Lägg ingen
bedömning i vad man läser, det tar död på lusten.”
// Amanda Nanor

 

Flera skolbibliotekarier nämner bokprat som ett uppskattat inslag för att skapa intresse för böcker. De har också gjorts digitala i stor utsträckning under coronapandemin. Helsingborgs stadsbibliotek delar ut bokgåvor till alla nyfödda i staden samt alla 6-åringar. Josefine Tysklind, skolbibliotekarie och samordnare i Bollnäs kommun, nämner även miljön där man läser. Skolbiblioteket ska vara en inbjudande plats där man vill vara, titta på böcker och slå sig ner en stund.

 

”Just nu har vi ganska många elever som skriver egna berättelser, som vi sedan har till utlån
i skolbiblioteket. Till dessa brukar jag göra klatschiga löpsedlar som vi sätter upp på skolan,
vilket skapar ett stort sug efter att låna kompisarnas alster, och ibland även skriva egna.”
// Monika Staub Halling

 

Vi ser klart och tydligt efter våra samtal med de olika skol- och folkbibliotekarierna att folkbibliotek och skolbibliotek är två väldigt olika platser att arbeta på. Även om bibliotekarierna har samma utbildning i grunden har de två verksamheterna helt olika uppdrag och arbetssätt. Folkbiblioteken är en mötesplats med ett politiskt demokratiskt uppdrag. Skolbiblioteken kompletterar och är ett stöd till pedagogerna, med lärandet ständigt i fokus.

Vi vill rikta ett stort tack till alla medverkande. Vi ser fram emot fler djupdyk i skolans och bibliotekets värld framöver!