Lättläst på fritids ger bra skolresultat

Gunilla Hagman

Hur kan vi öka läsförmågan, och med den läsglädjen, hos våra yngsta elever? En som funderat mycket på det är Gunilla Hagman, f d skolbibliotekssamordnare i Gävle. Nu går hon med stöd av Nypon förlag i spetsen för projektet Lättläst på fritids.

Idén med lättläst på fritids, hur växte den fram?
– Den har växt fram successivt. Jag har jobbat som skolbibliotekssamordnare i 30 år i Gävle, och hela tiden varit väldigt engagerad i barns läsning. En riktig väckarklocka för mig var när barnpsykologen och läsforskaren Ingvar Lundberg visade att det behövs 5 000 timmars träning för att bli en bra läsare.

Då insåg jag att det betyder att om man läser en timme om dagen, varje dag, året runt, så måste man ändå hålla på i nästan fjorton år för att bli en bra läsare.

Och det är här som du ser fritids­ pedagogerna som den nya resursen?
– Ja, det är på sätt och vis en glömd personalgrupp i sammanhang när man pratar om barns läsning. En väldigt stor andel av barnen går ju på fritids, samtidigt som fritidshemmen fått ett mycket tydligare uppdrag att stötta skolan, med delvis samma läroplan. Då borde läsning på fritids vara en basaktivitet.

Metoden kan alltså beskrivas som En berättelse – ett lästillfälle?
– Ja, det är metoden som vi sprider för att underlätta för boken och läsandet att komma tillbaks till fritids igen. Först får man skapa en mysig läsmiljö. Sedan regelbundna lässtunder – och då en avslutad berättelse per tillfälle. Då spelar det inte någon roll om det är olika barn med vid olika tillfällen. Eleverna får alltid en hel läsupplevelse.

Varför är just lättlästa böcker så lämpliga för projektet?
– För att det oftast inte är längre än att man hinner läsa hela berättelsen vid ett och samma tillfälle (5–20 min). Många lättlästa berättelser kan också inspirera till bra samtal med barnen.

Poängen med metoden En berättelse – ett lästillfälle är just att oavsett hur många eller vilka barn man läser för, så ska de få höra hela berättelsen från början till slut vid ett och samma tillfälle. Det uppmuntrar och underlättar också för barnen att då och då ta sig en liten läspaus och hinna läsa ut hela boken, utan att behöva riskera att den är borta nästa gång man vill läsa. Och så får vi inte glömma att de flesta eleverna på fritids är i början av sin läsutveckling och behöver därför litteratur som möter dem på deras nivå.

Nu har du tillsammans med Nypon gjort en folder som förklarar grunderna i projektet?
– Ja, den innehåller i mångt och mycket mina idéer, och min text – och i Nypons folder blir det så proffsigt, överskådligt och lättillgängligt. Jag är väldigt stolt över samarbetet! Och de råd jag förmedlar i foldern och som fritidspedagoger testat, visar att det är rätt enkelt att få ett positivt gensvar från eleverna, att metoden väcker, utvecklar och ökar deras läslust.

Kan du i förlängningen se detta som ett riksomfattande projekt?
– Jag hoppas att det kan bli en metod som kan spridas och leva vidare, och att det ger så mycket respons från barnen att det är värt att verkligen fortsätta och jobba vidare med. Det finns väl egentligen inget som hindrar att alla fritidshem som så önskar, anammar metoden En berättelse – ett lästillfälle för att stärka bokens och läsningens roll i den dagliga verksamheten.

TEXT: PETER BIRGENSTAM

PS. Vill du beställ foldern Lättläst på fritids med enkla råd och tips om hur man kommer igång med läsningen på fritids, mejla info@nyponforlag.se så skickar vi den kostnadsfritt.