Lättläst passar bra på Fritids

Allt fler elever på Fritids i Gävle läser böcker. Det är resultatet av ett projekt som också Nypon förlag varit delaktigt i. Projektet drivs bland annat tillsammans med Gunilla Hagman, tidigare skolbibliotekssamordnare i kommunen. Men det är fritidspedagogerna som förtjänar uppmärksamhet för sitt arbete att ge eleverna chans att läsa skönlitteratur efter skoldagens slut.

Lättlästa böcker passar bra på Fritids. Alla kan läsa dem, och alla kan också hinna läsa ut boken vid ett lästillfälle. De som är läsvana läser ut boken fortare, medan elever med lässvårigheter möter en större utmaning, men upplever styrkan av att läsa samma bok som sina kompisar.

Läsande barn klarar oftast skolan bättre
Enligt läsforskaren och professorn Ingvar Lundberg tar det 5000 timmar av lästräning för att bli en fullgod läsare. Det innebär 1 timmes läsning varje dag året runt i nästa 14 år! Med andra ord behövs ett medvetet läsutvecklingsarbete som måste pågå under barns och ungdomars hela uppväxt och skoltid.

Att bli en fullgod läsare har många positiva effekter:

  • Det är roligt, berikande, fascinerande och stimulerande att kunna läsa vad man vill.
  • Det ger en ökad personlig tillfredsställelse, självförtroende och självkänsla.
  • Det är den bästa metoden för att utveckla sitt språk.
  • Det är nödvändigt för att klara skolan och studier på högre nivå.
  • Det stärker möjligheterna att få ta del av ett stimulerande och alltmer kvalificerat arbetsliv.
  • Det stärker möjligheterna att vara delaktig i samhällslivet och ta del av all information samt de rättigheter och skyldigheter vi som medborgare har i ett demokratiskt land.

Forskningen visar också, det som merparten av alla pedagoger som undervisar i åk 1-6 kan bekräfta, att barn som har läsning som ett starkt fritidsintresse s.k. ”bokslukare”, har oftast inga som helst problem att klara skolämnena. 

Läsande barn klarar oftast skolan lättare
Skolan och skolbiblioteken, liksom folkbiblioteken har av tradition och sedan länge en viktig roll i det arbetet. Men en yrkesgrupp som hittills inte lyfts fram i någon högre grad när barns läsintresse och läsförmåga diskuteras, är fritidspedagogerna/ fritidslärarna.

Merparten av alla barn från förskoleklass t.o.m. åk 3 går på fritidshemmet före och/eller efter skoldagens slut. Det är oftast en kommunal verksamhet som hänger nära samman med skolan. Många är också på fritidshemmet på loven. Men trots att vi på många sätt behöver uppmuntra, stötta och underlätta för barn att också bli fritidsläsare, är det inte alls självklart att det är en verksamhet som alla landets fritidshem satsar på som en av sina basverksamheter – vilket kan tyckas förvånande, eftersom de flesta barn ”knäcker läskoden” och på allvar förväntas komma igång med sin läsutveckling och förhoppningsvis få ett positivt läsintresse i just de här åldrarna.

Men många gånger är det i stället så att i takt med att fritidsverksamheten består av allt fler barn och få pedagoger, har böcker och läsning i det sammanhanget fått en alltmer undanskymd roll. De traditionella högläsningsstunderna fungerar oftast inte, eftersom barngruppen är alldeles för stor. Böcker – i den mån de förekommer – är oftast slitna, byts sällan ut och blir snabbt ointressanta för barnen att läsa. Mysiga läshörnor som uppmuntrar till att dra sig undan och själv läsa en stund är inte heller självklara.

Vad kan då fritidspedagogerna/ fritidslärarna göra för att de barn de har i sin verksamhet ska tycka att läsning är en rolig fritidsaktivitet?

Böcker – lättlästa böcker
Se till att det finns böcker som barnen tycker om att läsa. Det ska vara aktuella, fräscha böcker som också byts ut regelbundet (var 4-6 vecka). Ett kontinuerligt samarbete med skol- och/eller folkbiblioteket är givet. Låt gärna merparten av böckerna vara lättlästa böcker – både faktaböcker och skönlitteratur. De flesta barnen på fritidshemmet är ju alldeles i början av sin läsutveckling och de behöver omges av härliga, roliga, spännande och intressanta berättelser som ”möter” dem på deras läsutvecklingsnivå och som de själva kan och lockas att läsa. Det uppmuntrar och möjliggör för barnen att under lässtunden, vid ett och samma tillfälle, också hinna läsa ut den bok som valts – vilket med stor sannolikhet ökar tillfredsställelsen och stärker den fortsatta läslusten. Man behöver då inte heller vara orolig att någon annan tagit boken när man vill fortsätta läsa nästa gång – för då väljer man helt enkelt en ny bok!

En positiv läsmiljö
Många fritidshem är trångbodda och delar lokaler med skolan. Men trots brist på bra utrymmen kanske ändå de flesta med hjälp av kreativitet och inspiration kan ordna någon typ av mysig rofylld ”hörna”, som är öronmärkt för läsning och ”mini-bibliotek”. En soffa och/eller mjuk matta med kuddar, liten bokhylla, tavellister för skyltning av böcker, ev. avskärma med hjälp av tyg. Låt gärna barnen få vara med och skapa läshörnan. Med delaktighet och inflytande är det stor chans att läshörnan kommer att bli något bestående som uppskattas och kan utvecklas.

Högläsning – med hjälp av ny teknik!
En högläsningsstund på fritidshemmet skulle kunna vara något mysigt, men är inte så lätt att lyckas med. Något som skulle kunna underlätta är om man konsekvent enbart läser berättelser som man läser ut vid ett och samma tillfälle (15-20 min) – en lättläst bok, en bilderbok, en saga, en spökhistoria eller en novell. Det gör att alla som är på plats och lyssnar alltid får en hel läsupplevelse och att det inte gör något om någon är borta vid nästa lästillfälle, eftersom det då är en ny berättelse man läser. Är det en bilderbok eller en bok med illustrationer förhöjer det lässtunden om man också tar hjälp av den nya tekniken. Med hjälp av en läsplatta eller dokument-kamera kan man filma, fota av alternativt visa direkt sidorna i boken som man läser, så att alla samtidigt kan se bildsidorna i storformat på väggen. Får man det här att fungera på ett bra sätt kanske man t.o.m. kan ha ”dagens bok” som en stående aktivitet!

Bok- och läsansvarig fritidspedagog/fritidslärare – kanske ett specialuppdrag
För att läsning på fritidshemmet ska utvecklas och fungera som en viktig basverksamhet behövs det troligen en eller flera intresserade fritidspedagoger/ fritidslärare som tar ett speciellt ansvar för det. Vissa älskar att vara ute med barnen och leka, andra gillar skapande verksamhet en del gillar böcker och högläsning o.s.v.
Något som har en klart lässtimulerande effekt på barnen är om någon eller några ur personalen läser alla eller en del av ”nylånade böcker” och presenterar dem lite enkelt för barnen, som en första introduktion. Det ökar också möjligheten att ha samtal med barnen om gemensamma läsupplevelser, vilket i sig också är en viktig och positiv metod för att stärka barns läsintresse.

Man kan också t.ex. sätta upp en affisch med bilder på de ”nya” böckerna och be barnen ”betygssätta” dem efterhand de läser dem. Genom att ordna olika typer av läsaktiviteter – t.ex. att de äldre fritidsbarnen uppmuntras läsa för de yngre, stärks samarbetet över åldersgränserna och de äldre barnen får vara positiva läsförebilder för de yngre. En positiv sidoeffekt av ett ökat läsande på fritidshemmen kan också vara att barnen utvecklar sin fantasi, blir mer kreativa och vill skriva och illustrera egna berättelser, dramatisera och leka olika berättelser m.m.

Så genom en medveten satsning på att skapa en inbjudande och rogivande läsmiljö med många härliga böcker som kontinuerligt byts ut, och en ständigt uppmuntrande attityd till läsning från personalens sida, kan fritidshemmen spela en mycket betydelsefull roll för att stärka barns intresse för böcker och läsning på fritiden.

Gunilla Hagman
F.d. skolbibliotekssamordnare i Gävle kommun.
Initiativtagare till läsutvecklingsarbetet ”X5000-Läståget” i förskolan och skolan.