Mensen är här för att stanna

De senaste åren har mens tagit mer och mer plats i både litteraturen och kulturen. Det görs poddar, skrivs böcker och arbetsplatser blir till och med menscertifierade. Ja, mensen verkar vara här för att stanna.

Nu kommer en lättläst faktabok om mens på Nypon förlag. Den är skriven av Annelie Drewsen och vi ställde några frågor till henne om varför hon tycker att böcker om just mens behövs? Det rungande svaret från Annelie är att alla behöver ha kunskap om mens!

– Antingen får man mens själv, eller så lever man nära personer som har mens. När jag är ute på skolor så är det fortfarande en del fniss och förlägna blickar när jag nämner mens. Samtidigt märks en stor nyfikenhet, inte minst bland killar. Därför ville jag skriva en bok som på ett enkelt sätt beskriver vad mens är, utan att reproducera myter eller falska föreställningar om att mens är något konstigt eller skambelagt. Mens är ju det mest självklara som finns, utan den skulle ingen av oss finnas! Det är klart vi ska prata om den.

Mens har historiskt sett ofta varit kopplat till skam och du har under arbetets gång hittat många synonymer för mens. Vilka ord hittade du?
– Lingonveckan är kanske det mest kända, men det finns många andra ord på svenska. Vad sägs om ketchup i kanoten, glada veckan, rödbetssoppan, propp i hålet eller sylt i plättvecket? På engelska finns också många olika uttryck för mens, som shark week eller code red. Orden är hämtade från en studie gjord av språkvetaren Hanna Sveen som samlat in uttryck för mens på svenska och engelska och analyserat dem.

Varför tror du att vi har så många synonymer för mens?
– Eftersom det har funnits ett tabu att tala om mensen, har kvinnor hittat sätt att prata om den ändå. Hanna Sveen visar ett antal olika strategier för att benämna mensen, till exempel med metaforer eller omskrivande uttryck. Många av dem är fortfarande kopplade till skam eller att mensen är något besvärligt som ska döljas och hanteras. Men det finns även en rad uttryck som bygger på humor och en lekfullhet med språket. Sett ur ett större perspektiv kan sådana uttryck vara en del av en omfattande motrörelse där kvinnor och transpersoner helt enkelt bestämt sig för att det är slut på tabut – nu ska vi prata om mens, protestera mot orättvisor kopplade till att vi blöder och visa på de kreativa, humoristiska och rebelliska sidorna av blodet som kommer ur snippan en gång i månaden.

– I min bok finns ett par andra exempel på det, bland annat en bild av Donald Trump som den amerikanska konstnären Sarah Levy målade med sitt eget mensblod. Det var en reaktion på att Trump försökte undkomma svåra frågor från en kvinnlig journalist genom att prata om hennes mens. Jag tycker att konstverket är att fantastiskt och humoristiskt sätt att bemöta och synliggöra hans nedlåtande syn på kvinnor.

Vilka är dina favoritböcker om mens?
– Serieboken Kvinnor ritar bara serier om mens är väldigt läsvärd, liksom Liv Strömqvists Kunskapens frukt. För en internationell utblick vill jag varmt rekommendera reportageboken Bara lite blod av Anna Dahlqvist. Hon visar att mensen i hög grad är en politisk fråga kopplad till grundläggande mänskliga rättigheter.

– Till sist vill jag rekommendera Out of blood – essays on menstruation and resistance av Brianne Fahs, som är professor i genusvetenskap vid Arizona State university i USA. Bland annat berättar hon om en uppgift hon gav sina studenter som handlade om att synliggöra mens, vilket väckte otroligt starka reaktioner i något slags moralpanik på universitetet. Hon besöker även ön Komodo i Indonesien dit menstruerande kvinnor inte är välkomna på grund av de blodtörstiga komodovaranerna och visar på olika strategier som transpersoner har använt sig av för att hantera motsättningen mellan att vara man och ha mens.

FOTNOT: Hanna Sveens studie är från 2016 och heter Lava or Core Red: A Linguistic Study of Menstrual Expressions in English and Swedish. Den publicerades i Women’s Reproductive Health.